2010-05-05

Tryckutjämning

Det är inte första gången jag tvingas tryckutjämna innan jag dricker vin. Men den här gången sker det någonstans runt våning 50 i den snabba hissen på väg upp till Equinox, på våning 70, och inte på 10 000m.

Tidningen Wine&Dine har samlat sin panel för att prova toskanska viner inför nästa nummer - och vill gärna ha oss som annonsör. Jag lyckas på något konstigt sätt komma över en inbjudan, när alla andra är ute och reser. Det visar sig att jag är den enda som dyker upp, efter att panelen är klar, och jag får en timme själv med deras vinexperter, och utsikten. En trevlig onsdagskväll.


De rekommenderar en enklare första flight av vinerna de valt ut, av 28 de provat. Jag får alltså 'bara' prova de rekommenderade, och slipper skräpet.

Ghiaccio Forte Morellino di Scansano 2006 inleder med en fruktig körsbärsdriven doft, med lite örter och en del kryddor. Ganska enkel, lättillgänglig med kort eftersmak, snälla tanniner och höga syror. Påminner en del om en dolcetto, faktiskt. Funkar som ett bra vardagsvin till mat, men inte den bästa Morellino jag provat..

La Braccesca Vino Nobile di Montepulciano 2006 bjuder också på lättillgänglig körsbärsfrukt med lite kryddiga toner. Här kommer den dock i lite slankare skrud, med mer struktur i former av tanniner. Bättre vin som bjuder lite mer motstånd, men fortfarande ett ganska enkelt vin
.

Vi går sedan vidare på Chianti Classico där första vinet är Riecine Chianti Classico 2006. Doftmässigt har den stängt ned och släpper inte alls mycket ifrån sig. I munnen kommer det dock en hel del italienska surkörsbär ridande på en våg av syror. Samtidigt har det tanniner som håller i strukturen långt efter att den medellånga eftersmaken klingat av.

Querciabella 2007 är dock lite av en besvikelse, jämfört med den 2006 jag druckit innan. Vidöppet med lättillgänglig frukt, men med en överton av blommor (viol). Det är ungt och har en nästan lite babyfet frukt. Det känns inte som om det finns särskilt mycket komplexitet eller utvecklingspotential och inte så mycket struktur att hänga upp det på.

Castello di Brolio Chianto Classico 2005 imponerar inte heller riktigt. Mycket körsbär med kryddiga, örtiga övertoner. Men det känns som om frukten inte riktigt håller ut när tanninerna tar över och eftersmaken försvinner väl fort. Jag hade förväntat mig mer, faktiskt.

Castello di Querceto Chianti Classico Riserva 2006 är däremot en positiv överraskning. Den kraftiga mullrande frukten (jag vet inte om jag vågar skriva körsbär igen, utan att få stryk) har rejält med tryck. Förvisso lite sluten i doften, men den trycker till i munnen och det finns sammetslena tanniner bakom all frukt. Italienskt och höga syror, ska väl tilläggas, och gott är det. Bäst hittills.

Men så kommer 2006 Felsina Chianti Classico Riserva. Det är kanske inte bättre, men i en lite mer återhållen stil. Den bjuder på en del choklad och läder i kombination med frukten, och känns mer knuten, men ändå med potential. Det finns en kraft som väntar på att släppas ur den tighta kostym den sitter i just nu. Gott.


Nästa flight är Brunello di Montalcino. Första vinet är 2004 Tenuta Caparzo Brunello di Montalcino. Den har som min guide säger "shy nose" och bjuder inte på mycket. Den har dock en hel del kraft och frukt i munnen, med chokladiga tanniner och dito eftersmak i botten. Den saknar dock lite av komplexitet för att jag riktigt ska gå igång.

Castello Banfi Brunello di Montalcino 2004 har mer av parfymerade violer på toppen av, ja gissa, en körsbärsdominerad frukt. Men den känns mer utvecklad och har även en hel del läder, tobak och kaffe. Tanniner ligger och river på ett skönt sätt när eftersmaken klingar av. Det gör den tyvärr lite fort, men annars är det ett helt ok vin.

2004 Il Poggione är snäppet bättre. Kanske två. Här finns en lite funkigare ton med en del stall och skit, (jag har skrivit barnyard i blocket) samt tobak som komplement till rödfrukten. En hel del kraft och power som lindas in i lena snälla tanniner. En silkesklädd hammare. Riktigt gott redan nu, och kommer bli än bättre med lite mer tid. Det här vinet skulle jag vilja ha liggande.

Sista Brunellon är en La Fiorita 2004. Den är mer fruktdriven och bjuder på en rejäl käftsmäll med körsbär och vinbär. Smällen får gommen att vibrera ett bra tag, då eftersmaken sitter i länge. Även om det bjuds på höga läskande syror, så saknas det en del komplexitet och struktur i det. Eller så kommer vinet att få det när det åldrats lite. Troligtvis blir det bra. Just nu var det bara lite för mycket.



Det här avslutade väl inte riktigt kvällen, men mina anteckningar ifrån den i alla fall. Dessutom började solen sakta gå ned, och bjöd på en lite mörkare utsikt. Sedan fick jag tryckutjämna på vägen ned igen.


4 kommentarer:

  1. Låter som en rätt bra uppställning, och det glädjer mig att du redan etablerat dig i smöret bland vinnjutare på plats. Utsikten var inte dålig. Noterade att "Mise en Bouteille" och "Vintresserad" var på samma provning som jag på Grand i tisdags, men åtminstone den ena fick komma tidigare än allmäna kreti och pleti som "journalist". Lite Kronstamvarning där.

    Jag provade La Fiorita på Vinovativa och gillade den, deras 2001 Riserva är ännu bättre, och lite avrundad av tiden också. Vad hände med Piemonte på din provning?

    SvaraRadera
  2. De ville ha fokus på toskana och det begränsade nog urvalet av piemonte....
    :)

    Kalla inte ngn Kronstam utan att ha rejält på fötterna. Ingen av de du nämner har någonsin skrivit om Claude Val, eller BiB. Om man bortser från en pålurad Tre Apor. Dessutom kan båda ngt om vin...

    SvaraRadera
  3. Kanske skulle ha förtydligat min ironi från början: "Kronstamvarning ;-)".

    Ingen skugga över "Mise en Bouteille" och "Vintresserad". Inga BiB, prisvärdeindex och nära relationer till importörer. Riskfritt.

    SvaraRadera
  4. Jag kanske skulle förtydligat min ironi om att inte hoppa på vintresserad o Niklas också :-)

    Men det där med relationer till importörer får vi nog kolla upp med Gabriel.

    Piemonte delen har jag löst själv med hjälp av en 2003 Il Favot, som på omvägar och med hjälp av vänner letat sig hit. Underbart vin.

    Men en sak som slog mig när jag pratade med panelen, är olika smakpreferenser. De pratade om att asiatiska konsumenter mest uppskattade unga fruktiga viner. De tyckte t.ex. Querciabella 07 var bra att dricka nu. Och när vi diksuterade Bordeaux, så sa de att 04:orna var perfekta. Jag som inte ens börjat röra mina. När jag pratade uppskattande om de strukturerade vinerna, eller en 2003a av en IGT (glömt vilken...), som med hjälp av varm årgång och lite ålder hade en del torkad frukt och mognadsaromer i sig - då kallade de mig avancerad.

    Men det kanske är det asiatiska viintresset som är i sin linda. Tala om att dra ett par miljarder människor över en kam :-)

    SvaraRadera