Under studieåren skulle kaffet vara så stark som möjligt - Zoegas skånerost var det enda valet. När man väl flyttat till jobbet i Stockholm mötte jag lattetrenden någonstans på tåget efter Södertälje. Vi pratar latte-art och fika på någon av alla de kaféer som poppade upp lika tätt och ofta som chicken-rice försäljare i Singapore.
Den senaste trenden är väl att verkligen börja bry som om råvaran - själva kaffebönan. Efter att ha varit på en kaffeprovning med Espressoskolan fick jag upp ögonen och intresset för det. Exklusiva, lätt rostade kaffen från speciella gårdar runt om i världen. Uppköpare som åker runt och försöker få odlarna att bry sig om kvalitet snarare än volym, och betala dem för det. Inspirerande, och gott. Otroligt gott. Drickes bäst som espresso, eller som bryggkaffe.
Efter det började jag köpa dessa olika kaffen, som inte alltid var helt lättillgängliga. Johan& Nyström är ju relativt väl spridda och riktigt bra, om man bara lyckas köpa det när det är nyrostat. Det får egentligen inte vara mer än sex veckor gammalt. Kaffeintresset har blivit roligare, men också mycket dyrare.
Jag har egentligen ingen större poäng med det här. Annat än att kaffe har varit med mig under en lång tid, och haft olika roll under olika perioder. Nu har jag landat i Singapore, och kan hur udda det än låter, inte hitta bra lokalt kaffe. Därför är jag så glad när jag lyckas köpa lite Brazilian Yellow Bourbon som är nyrostat.
Jag erkänner, jag är beroende av kaffe.
Ska vi köpa med lite kaffe åt dig?
SvaraRadera